Befrielsen i väst föregicks av flera års diplomatisk dragkamp mellan de allierade. Sedan Hitler i juni 1941 gått till angrepp mot Sovjetunionen, fick Röda armén till en början dra det tyngsta lasset i kriget, men i maj 1943 enades Roosevelt och Churchill om att invadera Normandie. Pressen på tyskarna ökade när de fick strida på flera fronter samtidigt och spänningarna mellan de allierade minskade.



Befrielsen grundar sig på research för ett filmprojekt som skildrar andra världskrigets slutfas i väst. För första gången berättar tyskar, amerikaner, britter, kanadensare, nederländare, belgare och fransmän gemensamt för dåtidens händelser. Tidigare har kriget skildrats mer ur ett nationellt perspektiv, men här berättar båda sidor om hur de upplevde händelserna. I Befrielsen skildras landstigningen i Normandie, befrielsen av Paris, striderna om Monte Cassino och striderna i Ardennerna samt Tysklands befrielse från nazistregimen. Som vanligt berättar Guido Knopp på ett spännande sätt om vändningen i kriget en tid som gång på gång sysselsätter tyskarna och deras europeiska grannar.



Sextio år efter krigsslutet har synen på andra världskriget förändrats betydligt. Dåtidens förlorare och den efterföljande generationen har tagit avstånd från Hitlers mordiska rike. Och istället för att ge de allierade segrarna skulden för de svåra lidanden som det militära nederlaget orsakat tyskarna, är idag en stor majoritet beredd att framför allt lasta det nationalsocialistiska terrorvälde som i tyskt namn och på tysk mark satt igång detta krig. Fortfarande känner många tyskar ett inre tvivel och en kluvenhet när de tänker på krigsslutet. Var den 8 maj dagen för befrielsen eller för nederlaget? Tyskarna var förstås lättade över att bombangreppen på städer och byar och att striderna och dödandet vid fronten var över. Samtidigt kände de sig som vittnen till och offer för ett unikt sammanbrott då brottens hela omfattning nu blev uppenbar, brott som hade begåtts av tyskar. Naziregimens offer och förföljda kände sig däremot befriade, och i synnerhet de människor som de allierade under de föregående veckorna hade befriat i koncentrationslägren. På samma sätt som för de elva miljoner krigsfångarna och tvångsarbetarna hade Tyskland för dem ända till slutet varit liktydigt med fångenskap, slaveri och död.



Guido Knopp, född 1948, är fil.dr i historia. Han har varit redaktör vid Frankfurter Allgemeine Zeitung och chef för utrikesredaktionen vid Welt am Sonntag. Idag är han vid sidan av sitt författarskap främst verksam som tv-producent men undervisar också i journalistik. Med boken Hitlers krigare (2001) presenterades Guido Knopp för första gången i svensk översättning och år 2004 utkom SS ondskans mäktiga redskap.



* Guido Knopp börjar bli välkänd hos svenska läsare

* Att det är 60 år sedan krigsslutet kommer att uppmärksammas på många håll