Det här är en bok om tre män i ett nordösterbottniskt kustlandskap och en by kallad Öja. Byns framväxt och politiska historia under 1900-talet vävs samman med de tre männens liv som trävaruhandlare, småbrukare, skeppare, fritidspolitiker, universitetslärare. I centrum står fadern Duval, i bakgrunden farfadern Oskar, och i förgrunden sonen, författaren.

På det individuella planet rör sig skildringen över de områden som männen varit upptagna i: flottning till Lappajärvi och Evijärvi sjöar längs Esse å ner till industrin i Jakobstad, lastbilstrafik, de två finländska krigen, skogsbruk, jordbruk, kommunalpolitik, underbisning och forskning. På det tematiska och idéhistoriska planet diskuterar boken aspekter av männens österbottniska värld i kris och förändring.

Boken är förlagd i en sekulär humanistisk ordning. Utbildningsresan, som boken gestaltar, har ingen destination. Den rör sig åt sidorna och för turer bakåt. Boken är belägrad av ett feministiskt och aktivistiskt perspektiv, i vilket barnets och ynglingens sensoriska minne är meningsskapande. Världen må vara männens men den upplevs genom en annans.