Wahström & Widstrands gruppantologier 1967 och 1968 kunde man först läsa Goy Perssons dikter. Detta var en turbulent men också lekfull tid som 70-talet fortsatte men med en tydligare samhällelig politisk betoning. Arbete med kultur för de många människorna drog honom från den akademiska världen och arbete med fri teater till anställningar vid kommun och landsting.

Under 80-talet startade han festivaler: filmfestival, dansfestival och projekt där kulturarbetare och konstnärer möttes över gränserna som Konstens dag och Konstens natt. Poesifestivalen i Nässjö var en lyckosam satsning som snabbt blev en angelägenhet för hela Poesisverige.

Han skrev fortfarande dikter och var med i olika antologier. Ett erkännade från Sveriges Författarfond för att ha främjat svensk litteratur blev ett slags vändning. Han började skriva mer med tanke på publicering. Pengarna han fick från Sveriges Författarfond omsattes i en resa till Colombia med poesiuppläsningar på Casa Poesia Silva i Bogota och på festivalen i Medellin. Diktsamlingen Bland de tecken jag äter från andras tallrikar hade också spansk översättning. Så blev det Kuba och den internationella poesifestivalen i Havanna. Diktsamlingen 17 dikter översattes till isländska för en uppläsning i Reykjavik. Föreläsningar vid universitetet i Yunnan i Kina och poesiläsning i Kunming är andra besök på poesiestraden.