Vid brottsutredningar beslutar polis eller åklagare ibland att använda s k straffprocessuella tvångsmedel. Få rättsfrågor har så stor betydelse för den enskildes frihet och integritet som dessa avgöranden. Mest känt är gripandet, som kan leda till häktning.

Rättegångsbalken innehåller en rad olika tvångsmedel. Boken, som nu utkommer i 5:e upplagan, beskriver de olika tvångsåtgärderna och förutsättningarna för dess. Som exempel kan nämnas husrannsakan, telefonavlyssning, hemlig kameraövervakning och DNA-provtagning.

Då en utredning inleds vet man ofta inte vem brottslingen är men man kan ha mer eller mindre starka misstankar. Styrkan i misstanken, den s k misstankegraden styr möjligheten till och användningen av olika åtgärder. Bland många andra frågor upptas förhållandet då flera misstänkta skyller på varandra.

Juris doktor Gösta Westerlund – universitetslektor vid Handelshögskolan vi Göteborgs Universitet och tidigare huvudlärare vid Polishögskolan – klargör bestämmelserna och hur de tillämpas.

I denna nya upplaga har han lagt till nya intressanta rättsfall och JO-avgöranden. Vidare har avsnittet om Europakonventionen utvidgats. Några lagar av stor polisiär betydelse har tillfogats, bl a om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation.

Westerlund, som skrivit flera uppskattade läroböcker, kan som få förena den praktiska verkligheten med rättsvetenskaplig noggrannhet och skärpa.