På sin nittonårsdag får Gösta Karlsson inkallelseorder. Den trygga hemmiljön på den österbottniska bondgården förbyts till en tillvaro där den ständiga frågan handlar om liv eller död.

I Shemenski tusen kilometer hemifrån är han, som en man i ledet i kanonkompaniet, första gången i stridens centrum. De döende soldaternas skrik i den månljusa vinternatten etsar sig fast. Fältprästen räknar de döda kropparna och mumlar något om ett underbart arbete.

Två långa år i löpgravarna utformar Gösta till en mångkunnig och effektiv soldat. I det klassiska slaget i Tienhaara är han centralt med när infanteriregementet IR 61 mot alla odds avvärjer den enorma sovjetiska anstormningen.

I sin dagbok tecknade Gösta ner sina dagliga upplevelser. Här, i samband med sin hundraårsdag, presenterar han för första gången publikt sin egen berättelse om kriget.