Folkrättens betydelse som rättsordning och som regulator av materiella förhållanden mellan staterna – med utomordentlig vikt för de enskilda människornas vardag – har vuxit helt fenomenalt i styrka och omfattning efter andra världskriget. Enkelt uttryckt kan man säga att det inte går att förstå samtidens politiska skeende utan att också förstå en av de viktigaste mekanismerna bakom detta, nämligen folkrätten. EG och EU utgör lysande exempel på vad folkrätten kan åstadkomma så snart den politiska viljan finns, nämligen subsystem i folkrätten, vilka givits en sådan utomordentlig förfining att EG-rätten fungerar som ett slags federal rätt (funktionell federalism). Folkrätten har nog aldrig tidigare varit så nyskapande och spännande som i vår tid både till form och till innehåll. Denna skrift utgör en introduktion till studiet av folkrätten och EG/EU med anvisningar för vidare studier.