Boken Krigsmaskineriet behandlar i tolv kapitel olika ämnen som alla på något sätt har en militärhistorisk inriktning.

Kriget skulle å ena sidan kunna ses som ett komplicerat maskineri där alla delar måste sitta på plats för att maskinen ska fungera. Å andra sidan kan kriget ses som en maskin som var svår att stoppa när den väl fått fart och som ofrånkomligt malde ner allt i sin väg.

Tidsperioden 1780–1820 var på många sätt omvälvande för Europa och Norden. Krigföringen förändrades och krigen fick konsekvenser för det civila samhället. I boken disku teras så vitt skilda ämnen som land- och sjökrigföring, Fältmätningskårens roll, interna konflikter i krigsledningen, döden i fält, mathållning i fält, salpeterframställning, spannmålstillgång, troféer och konsekvenser för det civila samhället.

Boken är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan Oravais historiska förening och historiker och sakkunniga i både Sverige och Finland. Redaktörer är professor Martin Hårdstedt och ordförande i Oravais historiska förening och före detta rektor Göran Backman. Medverkande författare är Anders Agdahl, Robert Eckeryd, Lars Ericsson Wolke, Elisabeth Goldstein, Maria Gussarsson, Christer Johansson, Henry Nygård, Thomas Roth, Martin Neuding Skoog, Kristina Steen, Karin Tetteris, Britt-Marie Villstrand och Nils-Erik Villstrand.