Mångfald och multikulturalism är, sägs det, progressiva idéer med
tydlig vänsterprägel. Därför ses kritiken som reaktionär och rasistisk.
Stämmer detta? För att få svar på denna fråga har mångfaldens roll
inom svenska universitet studerats; dels i Mångfald i högskolan, socialdemokratins
260-sidiga rapport från år 2000 som förespråkade att
lärosätena bör utgå från multikulturalism, dels i de mångfaldsplaner
som lärosätena strax därefter presenterade.
Anti-rasismen är mångfaldens paradnummer. Boken vill visa att ryktet
är oförtjänt – i själva verket innehåller multikulturalismen en mängd
egenskaper som vetter mot rasism som t.ex. mystifi eringen av den etniska
gruppen och den tunna hinnan mellan etnicitet och nationalism.
Multikulturalister ersätter rasism mot andra kulturer med fascination
och nyfi kenhet. I båda fallen sätter man minoritetsgruppen på
piedestal för avsky eller idealisering och utestänger den från normalt
mänskligt liv.
Men syftet med boken är inte att enbart beskriva vad som händer
inom universitetet, utan vad som händer i samhället. Mångfald och
multikulturalismen har idag ett infl ytande i det svenska samhället som
överträffar marxismens på tidigt 1970-tal. Problemet försvåras av att
mångfaldens progressiva försvarare inte ser att de idéer de slåss för är
reaktionära.