Mångfald och multikulturalism är, sägs det, progressiva idéer med tydlig vänsterprägel. Därför ses kritiken som reaktionär och rasistisk. Stämmer detta? För att få svar på denna fråga har mångfaldens roll inom svenska universitet studerats; dels i Mångfald i högskolan, socialdemokratins 260-sidiga rapport från år 2000 som förespråkade att lärosätena bör utgå från multikulturalism, dels i de mångfaldsplaner som lärosätena strax därefter presenterade. Anti-rasismen är mångfaldens paradnummer. Boken vill visa att ryktet är oförtjänt – i själva verket innehåller multikulturalismen en mängd egenskaper som vetter mot rasism som t.ex. mystifi eringen av den etniska gruppen och den tunna hinnan mellan etnicitet och nationalism. Multikulturalister ersätter rasism mot andra kulturer med fascination och nyfi kenhet. I båda fallen sätter man minoritetsgruppen på piedestal för avsky eller idealisering och utestänger den från normalt mänskligt liv. Men syftet med boken är inte att enbart beskriva vad som händer inom universitetet, utan vad som händer i samhället. Mångfald och multikulturalismen har idag ett infl ytande i det svenska samhället som överträffar marxismens på tidigt 1970-tal. Problemet försvåras av att mångfaldens progressiva försvarare inte ser att de idéer de slåss för är reaktionära.