När Giordano Bruno den 17 februari 1600 brändes på bål på Campo dei Fiori i Rom ändades ett liv som hade präglats av opposition mot kyrkans dogmer om världsalltet.
Under hela sitt liv tvingades Bruno flacka omkring i Europa på flykt undan de kyrkliga myndigheterna. Han förkunnade sina läror som bl.a. innefattade tesen att universum är oändligt och består av ett oräkneligt antal världar där varken solen eller jorden utgör medelpunkten på universitet i Frankrike, England och Tyskland.
Under åren 15831585 vistades han i London och där utgav han sina förnämsta skrifter, bland dem Askonsdagsmåltiden, som nu för första gången finns översatt till svenska.
I dialogens form och med självsäker och för den nutida läsaren synnerligen underhållande retorik utvecklar Bruno i detta centrala verk sina synpunkter på den kopernikanska världsbilden.
Översättning: Paul Enoksson.

För mig framstår Giordano Bruno framför allt som en mycket modern författare. Med hjälp av Platons dialogform, den som senare platonister ignorerade för att suga ut ett system ur, skapar Bruno en form där han inte bara kan spjälka upp sitt jag i många och därigenom frimodigt pröva olika attityder, utan också där han fritt kan välja mellan allvar, ironi och burlesk utan att skiljelinjerna blir absoluta. Först som sist är Giordano Bruno en verkligt fri ande, hans text söker sig mot en uttrycksfrihet som ännu bara kan anas. Att Askonsdagsmåltiden dessutom skrevs före Shakespeare gör den ännu märkligare.
Jan Arnald i Göteborgs-Posten 8/11 1994