I denna volym återfinns Lukács' viktigaste litteraturkritiska uppsatser från 1930-talet. Här lanserar och utvecklar han sin berömda teori om realismens seger. Det som enligt honom gör den klassiska borgerliga berättartraditionen oöverträffad är att den - oberoende av och ofta mot författarnas politiska uppfattningar -- på ett fullödigt sätt låter det borgerliga samhällets motsättningar träda fram.