Hur påverkar vetenskap och teknik oss? I sin intellektuella självbiografi Myten om framsteget från 1993 ifrågasätter Georg Henrik von Wright de allmänt antagna idéerna om tekniska framsteg och samhällsutveckling som naturliga och oundvikliga. Han lyfter även fram hotbilderna och den oro de för med sig: möjligheterna att människan som art står inför sin egen undergång och de negativa följderna av den industriella produktionsformen.

I den självbiografiska texten Filosofin är mitt liv berättar von Wright också om sin tidiga kunskapsbana: om 13-åringen som efter en konvalescentperiod i Italien inser att han vill bli filosof. Studierna i filosofi vid Helsingfors universitet för Eino Kaila fortsätter i Cambridge, där von Wright så småningom får möjlighet att ta del av Ludwig Wittgensteins föreläsningar.

Långt senare vill Wittgenstein att von Wright – då professor i Helsingfors – ska efterträda honom. Efter att först ha skickat in sin ansökan drar von Wright tillbaka den eftersom Finland verkar bevara sin självständighet (året var 1945). Tre år senare blir han erbjuden tjänsten utan ansökan och ”inte ens en mycket viljestark person hade väl i den situationen kunnat motstå det smickrande erbjudandet”. I boken ingår ett efterord av Fredrik Lång.

Georg Henrik von Wright (1916–2003) var en av Finlands genom tiderna mest kända filosofer, som tidigt blev berömd som utvecklare av den filosofiska logiken. På svenska har han bland annat publicerat böckerna Tanke och Förkunnelse (1956), Humanismen som livshållning (1978), Vetenskapen och förnuftet (1986) och Att förstå sin samtid (1994).