Med Förlorad morgon, som kom ut i Rumänien 1984, har Gabriela Adameşteanu kommit att inta en plats bland de främsta europeiska berättarna. Hennes roman utspelas under en enda förmiddag men täcker in sju decennier av rumänsk historia – från första världskriget, då Bukarest började bli känt som ”Östeuropas lilla Paris”, till 1980-talet, då Ceauşescu-regimen ruttnade sönder inifrån.

Medan den färgstarka och skarptungade Vica Delcă – en Leopold Bloom i kjol – vandrar genom Bukarests gator följer vi denna gamla fattiga kvinnas yttre iakttagelser och inre förnimmelser, hennes känslor och minnen. Hennes liv har varit fyllt av av smärtsamma förluster, hårt arbete och ekonomiska bekymmer, något som dock inte naggat hennes livslust i kanten. Medan hon leder oss genom historiens olika skikt kommer också många andra röster till tals, perspektiven skiftar och kontrasteras mot varandra. Salongsdramer ställs mot mänskliga tragedier, de politiska omvälvningarna vävs samman med privata umbäranden och förödmjukelser. Det är rumänsk 1900-talshistoria gestaltad med ironi och patos, med allvar och löje, och ur ett konsekvent kvinnoperspektiv. Och där inte minst tiden själv spelar en avgörande roll. Läsaren känner tydligt hur tiden går, eller snarare flyr under denna förmiddag som egentligen rymmer sjuttio år.

Förlorad morgon är ett berättartekniskt och språkligt kraftprov, en rumänsk Ulysses, som nu äntligen översatts till svenska.