Finansmaktens centrala roll i författningen har ställts i blixtbelysning av den ekonomiska krisen sedan 2008. Betydelsen av starka regelverk har blivit uppenbar liksom sambandet mellan statsförfattning och ekonomi. Ett lands ekonomi påverkas på både lång och kort sikt av hur dess konstitutionella och politiska system är utformade. Inom EU pågår ett arbete på att få till stånd bättre regler i medlemsländerna, helst i grundlag. I Sverige drev redan den förra krisen, i början av 90-talet, fram en länge önskad, djupgående budgetreform och bättre lagstiftning.

Denna bakgrund klargör att det är viktigt att känna till regelverken. De aktuella frågorna får inte ses bara från ekonomisk synpunkt. Boken redovisar det svenska regelverket samt huvudpunkter om EU. Eftersom Sverige inte har euron som valuta gäller bara en del av EU-reglerna. Mot en bakgrund som belyser det konstitutionella sammanhanget och den historiska utvecklingen behandlar boken statens budget och budgetprocess, dess inkomster, utgifter och egendom, upplåning, redovisning och revision samt Riksbanken som sedan 1999 har en självständig ställning gentemot både riksdagen och regeringen. Reglerna ses i samband med politiska realiteter. I en bilaga återges bestämmelserna i grundlag och i budgetlagen.