En offerzon är en plats som utöver det som där går att utvinna överhuvudtaget inte räknas. I Fredrik Nybergs diktsamling besöks och befolkas ett antal sådana i sig värdelösa orter. De finns överallt omkring oss, men också inne i diktarkroppen som rör sig, som skriver och agerar.

I mötet med dessa av oss människor offrade zoner uppstår ibland fantasier om riddare och lundar. Men lika ofta framträder en dikt som präglas av en mer saklig ton. Kommer isen också längre ut på viken att bära oss alla? Klockan är redan mycket. Solskenet är starkt och vasst. Diktaren backar in bilen i skuggan.

Ser ni Fjärilen som lyfter ifrån grenen
Som fladdrar till
för att inte likna Stenen Vem försvinner först
in i Dimman
Färgar språkets lampa alla lika

Först förstörs vad Handen griper
För varje steg blir sikten sämre
Sitter Haren still
invid den brutna grenen
Glömmer handen vad den bräcker

Hur vittrar stenen då den vittrar
Hur leker Bin som vägrar lida
Man kan aldrig se vad andra drömmer
Tänk om allt gick sönder
och blev rättvist