I sina över hundra själavårdsbrev är Luther mer öppen och medkännande än vi är vana vid. De visar oväntat ömsinta sidor av hans personlighet. Samtidigt känner vi igen hans evangeliska teologi. Han är en bibelkristen i den meningen att han söker finna ord från Skriften som brevmottagarna kan identifiera sig med och få tröst av i sin djupa existentiella kris. Kristus som gåva och exempel är det viktigaste och typiska även i Luthers själavård. Gåvan är att Jesus har försonat all vår synd och övervunnit alla onda makter så att vi genom tron kan vara vissa om att vi har syndernas förlåtelse, liv och salighet. Gud älskar oss hur mycket ont vi än drabbas av. Jesus är också ett exempel för oss på det sättet att det i världen går oss som det gick för Mästaren. Kris leder till Kristus. Visserligen är risken att vi på grund av livets svåra personliga förluster, kränkningar, sjukdomar och sorger blir förbittrade. Men de kan även driva oss att ropa på Guds hjälp i Kristus och att fördjupa vår helgelse och gemenskap med Frälsaren. Utifrån sexton utvalda tröstebrev från Luther visar denna småskrift vad som är typiskt för Luthers själavård.