Namnet Weimar knyts för det mesta till begreppet Weimarrepubliken, den korta demokratiperiod som föregick Hitlerdiktaturen. Weimarrepublikens parlament sammanträdde några månader i Weimar. Men stadens kulturhistoria börjar i slutet av 1700-talet då Goethe och Schiller slår sig ned där och lägger grunden till den litterära blomstring som kallas Die Weimarer Klassik.
Efter Goethes död 1832 blir Weimar ett förstelnat kulturreservat i de tvenne diktargudarnas skugga. Men av och till genomgår den lilla staden nya kulturella hausseperioder. Kompositören Liszt bor där en längre tid och drar till sig en celeber skara musiker och diktare.
Vid sekelskiftet samlas en konstnärligt livaktig krets kring Nietzsches syster Elisabeth, kulturmecenaten Harry Graf Kessler och jugendpionjären Henry van de Velde. Efter första världskriget bildar Walter Gropius det djärva projektet Bauhaus i Weimar.
Men den stad som så ofta bebotts av kosmopolitiska, kreativa och liberala kulturpersonligheter invaderas under mellankrigstiden av högernationella och nazistiska kretsar. Buchenwald, Tysklands största koncentrationsläger, förläggs nära staden. Under DDR-tiden är Weimar en av republikens lukrativa turistattraktioner, men efter 1990 har Weimar chansen att åter bli vad det nästan alltid varit: en unik kultur i Europas centrum.
Historien om Weimar är en fascinerade, lärd och lättillgänglig krönika om en viktig del av den västerländska kulturhistorien.