Vassil Simittchiev är en främmande fågel. Han forcerade järnridån och kom hit som flykting från Bulgarien. Och han är fortfarande på flykt - undan allt som begränsar, förstelnar, isolerar. Han har ett slaviskt temperament och ursprung, där Poesi, Konst och Känslor fortfarande uttalas på det sättet. I allt han gör anar man sökandet efter det ögonblick då materian förvandlas. Eller verkligheten byter identitet. Där är det inte längre konsten som objekt som är hans medium, utan verkligheten. Han adderar inte längre utan transformerar. Transsubstantierar.