Mörne diktar i Den finlandssvenska dikten, 2001, i dikten ”Havsvår”: Blott dårar dikta må till ingen tröst att årens vägar gå från höst till höst. Jag prisar tidens gång från vår till vår och ljusa stämmors sång i svunna år. En naturupplevelse väcker andra föregående naturupplevelser. Är grön omläggning ens möjlig när det moderna har fått grepp om livsstil, krav, behov som överhuvudtaget inte stämmer överens med jordens hälsa? Räcker naturen till att mätta händerna och själen så det krävs ingen mer bildning än det livsnödvändiga? Men att lära sig att leva med naturen skulle betyda så mycket mer än att överleva? Johanna Fremsin, född 1960, är utbildad journalist och fristående författare. Det här är hennes sjätte bok efter essäsamlingarna Svanarna, Pythagoras, Arken, Ginnungagap och Gelablick.