Är den västerländska kvinnan mera fri än sina slöjbärande systrar i Orienten, i djupaste mening? Detta frågar sig den kända marockanska feministen och sociologiprofessorn Fatima Mernissi. Hennes bok visar att det finns olika sorters harem, somliga faktiskt mitt ibland oss.
??Att resa är bästa sättet att lära sig något och skaffa sig möjligheter?, sa min mormor Yasmina, som var analfabet och levde i ett harem, ett traditionellt hushåll med låsta grindar som kvinnorna inte skulle få öppna. ?Inrikta dig på de främlingar du möter och försök förstå dem. Ju bättre du förstår en främling, och ju mer du känner dig själv, desto mera makt får du.? För Yasmina var haremet ett fängelse, ett ställe som kvinnor var förbjudna att lämna. Därför sjöng hon resandets lov och ansåg möjligheten att gå över gränser som ett heligt privilegium, bästa sättet att ta sig ut ur maktlösheten.?
Så skriver Fatima Mernissi i inledningen till sin bok Shahrazad reser västerut. Hennes mormor (som ju ändå levde i en sorts fängelse) inpräntade vikten av att överskrida gränser och pröva sina vingar i henne. Och hon har verkligen följt rådet och befunnit sig på resande fot i hela sitt liv, både fysiskt och psykiskt, fast besluten att befria sig från sitt köns ?nedärvda maktlöshet?.
Shahrazad reser västerut visar Mernissis unika erfarenhet som frigjord och självständig marockansk kvinna ställd inför västerländsk kultur. Boken är en utmaning mot den gängse uppfattningen att västvärldens kvinnor har bättre villkor än alla andra kvinnor på jorden. Författaren får oss att med friska ögon skärskåda även de mest vardagliga aspekterna av vår kultur och ger helt nya perspektiv på teman och idéer som Betty Friedan och andra feminister väckte uppmärksamhet med för nästan fyrtio år sedan.
Shahrazad är sagoberätterskan i Tusen och en natt.