Queerbegreppet har fått fäste i dagens samhällsdebatt, men är den bara en tandlös mediaprodukt? Finns det en svensk queeraktivism?

I Vad är queer? beskriver Fanny Ambjörnsson begreppet queer och dess historiska utveckling. I centrum står kopplingen mellan kropp, genus och begär. Vad händer med den som inte klarar eller inte vill leva enligt de normerande kraven? Hur kan vi förstå processerna som stigmatiserar och stöter ut?

Men, vad är egentligen queer?
Svaret på den frågan varierar utifrån var jag söker. Frågar jag en äldre person som vuxit upp i England eller USA blir svaret att queer betyder konstig, pervers och sexuellt avvikande. Vänder jag mig till en student i genusvetenskap får jag höra att queer är en teori om sexualitet och normalitet. Letar jag svaret bland dagens unga, politiskt engagerade svarar de att queer är en form av aktivism. Ber jag första bästa granne om hjälp blir svaret förmodligen att queer har att göra med bögar, glamour och schlager.

Faktum är att alla svaren kan betraktas som korrekta. Queer kan betyda alltifrån knäpp och avvikande till teori, omstörtande och aktivism på en och samma gång. Ibland används det som en paraplybeteckning på gruppen homo-, bisexuella och transpersoner (i vardagligt tal förkortade till HBT) och ibland som benämning på personer som i största allmänhet faller utanför normen.