Människorna vi möter i Eva Mattssons novellsamling är frusna eller på flykt. Det är små flickor som inte vill växa upp och gå i skolan, och därför gömmer de sig i parken med den stora Trädgårds- klockan. Andra gånger är det äldre damer och herrar som vandrar senilt eller nostalgiskt i städer de inte längre känner igen. För dem handlar det om att samla ihop och minnas det som varit.
Vi befinner oss i Sverige och i Europa. Det är krigstid eller modern tid, data-, luftbolags- och svindeltid, förtidspensioneringsdags, men var och när vi än befinner oss möter vi människor som vill gömma sig och hejda tiden för att få värme och tröst. Ibland finns den runt hörnet. En kamin viskar ¿Be-ne-di-ci¿ eller ett träd böjer sig ner och hälsar på en mamma och hennes son¿ Det smakar frukt och bär och envis kärlek till livet i de tolv novellerna.