”Två mytopoetiska dramer” kallar Eva Kristina Olsson sin nya bok. I skärningspunkten mellan det dramatiska och det lyriska, det mytologiska och det ytterst privata växer två mångstämmiga stycken fram, två klassiska trasiga familjekonstellationer, så som de formar sig kring Antigone och Niobe i den grekiska mytologin. Eva Kristina Olssons språk är vackert och dramatiskt laddat; anakronistiskt och självsvåldigt men också sångbart polyfoniskt. Myten illustreras med foton ur poetens eget familjealbum, vilket gör den skev, farlig och påtaglig – så som Eva Kristina Olssons poesi alltid är.