Så gott som alla människor i Sverige har föreställningar om hur ett »riktigt« bröllop ska se ut. Dessa innehåller inte sällan vita klänningar, frackar, blommor, trerätters middagar, champagne, besök hos fotografer och frisörer, övernattning på fint hotell och en diamantprydd ring. Men faktum är att inget av detta krävs för att två människor ska kunna gifta sig. Det formella krav som finns för en lagligt genomförd vigsel är att paret genomgått hindersprövning, att akten utförs av en auktoriserad vigselförrättare och att den övervakas av två vittnen. Ändå är det allt det där andra som förknippas med bröllop. En vigsel kräver få föremål medan bröllop kopplas samman med en mängd föremål, människor och föreställningar.



I denna avhandling studeras bröllop, eller närmare bestämt planeringen inför bröllop och olika betydelser av och förståelser för alla de föremål som hör ett »riktigt« bröllop till. Valet av inriktning på studien hör samman med mitt intresse för föremål och konsumtion.



Några aktörer i bröllopsfältet – såsom giftas lystna par, frisörer, de som möter kunderna i bröllopsbutiker, präster, guldsmeder och fotografer – har intervjuats och observerats.


Avhandlingen är unik så till vida att i den kombinerar klassiska intresseområden inom etnologi: bröllop och föremålsforskning men kombinerar det med dagsaktuella fenomen som upplevelseekonomi och konsumtion, utifrån ett processperspektiv där Aktör Nätverks Teorin (ANT) har inspirerat.