En regnig dag bestämmer sig Eva Grossman för att gå igenom kartonger med olika dokument från sina avlidna föräldrar. I ett stängt kuvert ligger ett nött skrivhäfte med text på jiddisch, en dagbok som hennes mormor Fram skrivit om sitt liv i Vilna, om krigets fasor och livet när hon och hennes döttrar kom till Sverige. En dagbok som på ett gripande sätt berättar om hur en kvinna och tre av hennes fem barn lyckas överleva i Baltikum, ett område som nazisterna tidigt deklarerar som "judenrein".


"Det går inte att värja sig för den smärta som skildringen i sin helhet och de många direkta citaten från Fruma anteckningar i synnerhet förmedlar"
"Eva Grossmans bok om sin mormor Fruma och hennes familjs liv lägger man inte ifrån sig lättvindigt. Man måste bära sig med den." Stig Öberg, tidningen Dagen.

Eva Grossman är läkare, "Mina armar hade sträckt ut sig så att jag höll alla i händerna och gick över vägen" är hennes debutbok.
Den prisbelönta formgivaren Sebastian Wadsted är barnbarns barn till Fruma Don.