Romanens "jag" skidar längs sitt långa spår
från skallmätningar till hakkors och Hitler,
från det bayerska gemytet till självvalt skogsliv
i ensamhet.

Skidspåret erbjuder såväl nerfallna barr
som ett kärleksmöte, som ingen i hembyn
skulle tro är sant.

Berättelsen om den samiske skidlöparen
bottnar i historier och intervjuer i
1920- och 1930-talens rapporteringar
från vintriga miljöer, varpå författarens
mer eller mindre bisarra och även mer
eller mindre stereotypa fantasier har lagt
sitt fäste.