Sveriges politiska geografi är under snabb omvandling. Kommuner samverkar med varandra och nya regioner tar form. Stockholm-Mälarregionen är en sådan. Idémässigt knyter den an till strömningarna i EU och Lissabonstrategin som betonar konkurrenstänkande, regionens roll som tillväxtmotor och betydelsen av storlek.

Här beskrivs hur en region växer fram. I bakgrunden finns en stark idé hos politiker och tjänstemän om att regionen måste beskrivas och marknadsföras för att dra till sig resurser. Författarna pekar på att det tycks spela mindre roll att det geografiska området inte hålls ihop av en gemensam arbetsmarknad som knappast speglar viktiga näringslivskluster och inte heller är en naturlig region för sjukvården. Regionens identitet formuleras inte som en historiskt förankrad gemenskap utan som ett svar på vad man uppfattar att konkurrensen kräver.

Men vad händer när regionen förenklas till ett varumärke riktat mot andra politiska nivåer och mot fjärran marknader? Alla regioner får då liknande attribut: flexibel, innovativ, internationell. Står varumärket i själva verket i motsats till regionen som en demokratisk arena där olika idéer och intressen kan brytas mot varandra?