Här blickar Erik Homburger Erikson tillbaka på sin tankebyggnad utifrån den sista livsfasen där han själv befinner sig vishetens, förtvivlans och försoningens fas. Människans psykiska utveckling fortgår i olika stadier livet igenom, enligt Erikson. Boken ger en sammanfattning av hans teorier och ett koncentrat av hans livsvisdom.

I ljuset av den sista perioden i livet får Eriksons framställning en djupt existentiell prägel. Han uppehåller sig bl a vid ritualiseringen i samspelet mellan människor och det upplyftande mötet med den andre, vilket håller hoppet vid liv och kan ge näring åt tron på någonting bortom den fullbordade livscykeln.

Översättning Margareta Wentz-Edgardh