Dörren till lekstugan glider långsamt upp på glänt och något litet och lurvigt slinker ut genom dörrspringan. Fia blir alldeles iskall inuti sig när hon förstår vem det är som sitter och sniffar där på lekstugetrappan. Det är Gurkan. Och på något sätt har han sluppit lös.

Vad tar man sig till när någon har stulit ens bästa vän? Fia har faktiskt ingen aning. Det enda hon vet är att Emma och hon inte är bästisar längre. Sedan dumma Monkan började i klassen hänger Emma bara med Monkan.

Fia känner sig ledsen, utanför och ARG. Så när hon av en ren händelse råkar stjäla Monkans kanin Gurkan, känns det riktigt bra. Det visar sig dock vara mycket svårare att gömma en kanin än Fia någonsin trott.