mikrofinans som metod för att bekämpa fattigdom har under det senaste decenniet fått ett stort genomslag. Mikrofinansförespråkarna sprider budskapet att det är möjligt för fattiga människor att själva ta sig ur sin fattigdom. Genom att ge fattiga människor tillgång till finansiella tjänster är tanken att de skall bli mindre beroende av informella finansiella lösningar och att de samtidigt ska kunna fatta mer effektiva ekonomiska beslut. Emilia Liljefrost visar att det inte är riktigt så enkelt och vill med denna undersökning fördjupa förståelsen för vilken betydelse finansiella tjänster och finansiella organisationer har för mikrofinansanvändare. Hon analyserar vilken syn på fattiga människor och finansiella tjänster som finns inom mikrofinansdiskursen samt använder dessa beskrivningar som utgångspunkt för undersökningen. I boken undersöks vidare vilken betydelse den sociala miljön samt rådande normer och värderingar har för mikrofinansanvändarna när de fattar ekonomiska beslut. Dessutom beskrivs vilken betydelse organisationerna har för användarna utöver sin roll som tillhandahållare av mikrofinansinsatser. I Små lån och fattiga vänner ger Emilia Liljefrost nya perspektiv på användningen av riktade finansiella tjänster. Det gör hon genom att använda sig av begrepp som symboliskt och socialt kapital, sociala sammanhang och vad detta betyder för mikrofinansanvändarna som lever i en miljö där det råder brist på förtroende.