Diakoni – reflektion och praktik är en grundbok som vänder sig till studenter på högskolor och kyrkliga utbildningsinstitut, och till det diakonala arbetets utövare. Denna reviderade utgåva innehåller ny forskning och erfarenheter från det diakonala arbetsfältet. Bokens författare är forskare och/eller yrkesmässigt verksamma inom området diakoni.

I antologin ges en bred bakgrund till den diakoni och det diakonat vi ser i dag i Svenska kyrkan. Diakoni-instutionernas påbörjade verksamhet under 1800-talet, välfärdssamhällets framväxt och den internationella ekumeniken under andra delen av 1900-talet har varit betydelsefulla drivkrafter i en utveckling som inneburit stora förändringar vad gäller motiv, organisering och verksamhetsfält.

Flera kapitel speglar det diakonala arbete som bedrivs i dag i Svenska kyrkans församlingar. 

Begreppet diakoni har uttolkats på många sätt, både i akademisk forskning och i en mångfald av praktiker. Mats J. Hansson lyfter fram olika sätt att förstå diakoni utifrån en historisk bakgrund och nutida diakoniteologi, men också hur diakoni relaterar till samhällets institutioner, människor av god vilja, och det sekulära språket.

Vilka texter i Bibeln talar om diakoni? Göran Agrell presenterar profeternas budskap ur Gamla testamentet om befrielsens Gud liksom Nya testamentets tjänarideal.

Diakonens roll och framväxten av diakonatet i Svenska kyrkan beskrivs av Elisabeth Christiansson, ett historiskt och teologiskt skeende som präglas av ekumeniska influenser gällande det som kallas det treledade ämbetet, men också behöver beaktas utifrån ett genusperspektiv.

När Svenska kyrkan, den gamla lutherska statliga institutionen för tro och tillhörighet ges en ny inramning i ett välfärdssamhälle som förändras – förändras då också bilden av kyrkans sociala ansvarstagande? Den frågan bearbetar Stig Linde.

Hur ser den diakonala praktiken ut i Svenska kyrkans församlingar? Vad görs? Miriam Hollmer presenterar en modell för att beskriva de vanligaste områdena för diakonala insatser, baserade på enkätsvar från församlingar.

Ninna Edgardh beskriver hur både teologiska traditioner och maktstrukturer relaterade till kön riskerar att stå i vägen för evangeliets gestaltning i kyrkans diakoni, där beroende och sårbarhet bejakas som en del av allt mänskligt liv.

Diakonens uppdrag definieras i Svenska kyrkan som karitativt, inriktat på social omsorg. Hur detta kan uttryckas i liturgi, och hur diakoner tjänstgör i olika former av gudstjänster, har undersökts i en enkätundersökning som presenteras och kommenteras i boken av Karin Ahlqvist och Charlotte Säll.

I det åttonde kapitlet är utgångspunkten att diakonalt arbete måste baseras på de mångas delaktighet, där kyrkan inte bara är en institution utan också tar form av en social rörelse. Katarina Glas och Åsa Nyström beskriver erfarenheter och tecknar strukturer för att möjliggöra de ideella medarbetarnas engagemang i en tillitskultur.

I diakoners utbildning idag ingår vad som benämns som ett människorättsbaserat arbetssätt, med inspiration från bland annat internationell diakoni. Maria Leijman och Jenny Zetterqvist beskriver behovet av att inte bara hantera akuta problem utan att också undersöka underliggande strukturella orsaker till människors utsatthet.

Mänskliga rättigheter anges idag som en grund för det som kallas institutionsdiakoni, däribland stadsmissionernas arbete, men innebär också en utmaning i ett samhälle där alla inte omfattas av välfärdsstatens sociala rättigheter. Magnus Karlsson beskriver ett arbete med att identifiera och se omfattningen av insatser för utsatta människor och diskuterar också idémässiga grunderna för stadsmissionernas arbete. Fattigvårdens bibliska grund, kyrkliga historia och utformning i dagens samhälle tecknas av Elinn Leo Sandberg. Hur ska fattigdom, och människor som är fattiga, bemötas i ett välfärdssamhälle och hur bör kyrkan agera? 

För de som ska organisera och leda det diakonala arbetet är det en utmaning att hantera avsaknaden av riktlinjer och struktur, det som i bokens avslutande kapitel beskrivs som organisatoriska och teologiska frirum. Elisabeth Christiansson och Stig Linde beskriver här den aktuella situationen genom ett antal belysande exempel på församlingsdiakonal praktik.

Diakoni, reflektion och praktik fungerar väl både som introduktion till ämnesområdet och som avstamp för fortsatt forskning och kunskapsutveckling. 

Författare:
Göran Agrell
Karin Ahlqvist
Elisabeth Christiansson Drake
Ninna Edgardh
Katarina Glas
Mats J. Hansson
Miriam Hollmer
Magnus Karlsson
Maria Leijman
Stig Linde
Åsa Nyström
Elinn Leo Sandberg
Charlotte Säll
Jenny Zetterqvist