I boken Samtal med unga på liv och död beskriver diakonen Elin Santell hur hon blev kallad till en skola där en elev hade begått självmord. Det blev början på flera års arbete med ungdomar i området genom skolbesök, samtalsgrupper, enskilda samtal, studier i själavård och suicidprevention. Hon arbetade i nära kontakt med kommunen, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, räddningstjänsten och andra instanser. Värdet av det existentiella samtalet framstod allt tydligare. Det kan rädda liv, vi får inte alltid reda på vilka.
I Samtal med unga på liv och död beskriver Elin Santell tillsammans med journalisten Christina Zaar vad vuxna i kyrkan kan tillföra i ungdomars liv genom att bli deras samtalspartners. När vi visar att kyrkan är tillgänglig, att vi erbjuder en öppen hand och finns där för en ung människa som mår väl, ja, då ökar sannolikheten för att ungdomar söker sig till kyrkan också vid andra tillfällen, inte minst när livet känns svårt. Vi behöver visa att det finns möjligheter, att det finns något att erbjuda när livet är tungt. Viktigast av allt är att lyssna.