Sharon Miller har flyttat från Tennessee till en liten avkrok på den västerbottniska landsbygden för att vara med och starta ett rättstafonomiskt center, där man studerar hur döda kroppar bryts ner under olika förhållanden. Med sig har hon sin fru Hélène, som genom sin bröstcancerdiagnos gjort att döden kommit obehagligt nära. I den tryckande sommarhettan läggs objekt 68 ut i terrängen för att ruttna. Men det är något som stör Sharon. En dissonans som hon inte kan ignorera. Snart jagas hon av en mörk närvaro som tvingar sig in i hennes verklighet med smaken av dyigt vatten. Medan det blir allt svårare att skilja verklighet från mardröm kan hon inte låta bli att återvända till objektet. Den är inte som de andra kalla och stumma kropparna. Den vill säga henne något.

Likfarmen är en motbjudande skildring av döden och dess hänsynslösa slutgiltighet. Bland de krälande insekterna döljer sig sorg som sakta övergår i vansinne.