I de aforismer, essäer i miniatyr och prosa­poetiska be­­traktelser som Sammanfattning av sönderfallet rymmer finner vi teman som återkommer i E. M. Ciorans författarskap: självmordet, sömnlösheten, skepticismen och nihilisme­n, gnos­­­tiska kätterier, religionernas och utopier­nas ohåll­­barhet, män­­niskans outtömliga förmåga till själv­­bedrägeri, t­iden och glöms­kan, historiens tragiska mönster, exilen och alienationen här vägleds vi till begrundan av intigheten, till en samexistens med exi­stensens slut.

När denna bok publicerades i Frankrike 1949 väckte boken stor uppskattning och belönades med Prix Rivarol för bästa bok på franska av en icke-fransk författare. Under de föregående åren hade rumänen Cioran i sin självvalda exil i Pari­s fulländat sin franska och renodlat sin lyriska, kärnfulla stil i syfte att åstadkomma detta melankoliska och muntert misantropiska mästerverk.