I den här boken studeras svensk utrikespolitik vid en tidpunkt i historien som kännetecknas av tilltagande kamp mellan stormakterna, vilket har tydliga konsekvenser för mindre staters handlingsutrymme.

Efter det Kalla krigets slut präglades den internationella politiken, inte minst i Europa, länge av en samsyn kring en säkerhetsordning baserad på internationell rätt med respekt för fastlagda territoriella gränser. En annan grundpelare i den internationella politiken har varit viljan att lösa gränsöverskridande problem på multilateral väg. Sedan 2010-talet har dessa gemensamma utgångspunkter mer och mer kommit att utmanas. Under perioder har såväl USA som Kina sökt bilaterala lösningar på egna problem, snarare än multilaterala lösningar på gemensamma problem. En än mer grundläggande attack på den tidigare samsynen är Rysslands agerande mot Ukraina med annektering av Krim 2014, det efterföljande stödet till separatister i östra Ukraina och slutligen den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina 2022. För en liten stat som Sverige innebär förändringarna en mer utsatt position med minskad förutsägbarhet i den internationella politiken. 

Boken tar sin utgångspunkt i analysinriktningen utrikespolitisk analys och inkluderar olika analysnivåer, från individer till det internationella systemet. Författarna beskriver huvuddragen i den svenska utrikespolitiken och ett antal faktorer som kan antas påverka den. Här beskrivs även de arenor där Sverige agerar, till exempel FN, EU och den digitala arenan, samt innehållet i den svenska utrikespolitiken i olika sammanhang. Bland bokens olika teman ryms diskussioner om utrikespolitiska idéer, normer, roller och identiteter, om internationell ekonomi, opinionens betydelse, säkerhetspolitik, miljöpolitik och utvecklingsbistånd.

I denna fjärde upplaga har ett nytt kapitel om svensk offentlig diplomati tillkommit och bokens kvarvarande kapitel har genomgått en grundlig genomarbetning och uppdatering. 

Douglas Brommesson (red.) är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans aktuella forskning handlar framförallt om utrikespolitiskt beslutsfattande, småstaters utrikespolitik och civilt försvar. 
Ann-Marie Ekengren (red.) är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot utrikespolitiskt beslutsfattande, medialisering av utrikespolitik och kampen om makt i internationella organisationer.
Rikard Bengtsson är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. 
Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. 
Marie Demker är professor i statsvetenskap och dekan för Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet. 
Elsa Hedling är fil.dr i statsvetenskap vid Lunds universitet. 
Ulrika Möller är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. 
Bertil Odén är fil.lic i freds- och utvecklingsforskning och har lång erfarenhet av biståndsarbete på Sida, UD och i afrikanska länder.
Mathias Zannakis är fil.dr i statsvetenskap vid Institutionen för individ och samhälle vid Högskolan Väst. 

Samtliga författare i boken har ett etablerat forskningsintresse kring utrikespolitiska frågeställningar.