En informativ och trivsam vandring genom olika epokers syn på odling och trädgårdens olika roller. Poeter och filosofer funderar kring trädgårdens själ. Andra konstaterar att trädgårdar i alla tider använts till annat än odling av grönsaker, medicinalväxter och fruktträd att man mycket tidigt insåg trädgårdens läkande inflytande på människans fysiska och psykiska hälsa.
Författaren redogör bl a för hur vi uppfatttar den böjda linjen som vänlig och inbjudande (ingen spontan stig är t ex rak) och att stadsmiljön med sina raka linjer stressar oss mer än vi inser. En annan orsak är det faktum att vi dagligen möter alltför många helt främmande människor. I grottåldern var grannskapets ca 200 människor hela den folkmängd man mötte under sin levnad, i dag möter vi betydligt fler varje dag på vägen till arbetet. Vi behöver alla en egen sfär och det lugn som t ex en trädgård ger.
Donald Norfolk har varit läkare i många år och tycker sig ha sett en skillnad mellan sina patienter. De gröna, trädgårdsodlarna, verkade vara både lugnare och mer filosofiska inför sina hälsoproblem än andra. Storleken på odlingen spelar ingen roll. Balkonglådan och blomkrukan är också en kreativ utmaning som ger såväl skönhet för ögonen som arbete med händerna.
I slutet av 1700-talet upptäcktes det att vistelse i trädgård eller park var lugnande för patienter på sinnessjukhus och att de som fick arbeta ute inte behövde lika mycket medicin som de andra. Nu har forskning visat att patienter som ser ett träd från sitt sjukrum tillfrisknar snabbare än de som har en vägg eller en tavla att titta på.
I dag återupptäcks trädgårdens helande förmåga. Nu skapas anläggningar för konvalescenter och dementa, t ex Sinnenas trädgård vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Och de ger resultat. Dementa får bättre minne och långtidssjuka tillfrisknar snabbare av att påta med växter.
Översättning Doe Mena-Berlin