Många gånger har stupet varit inom synhåll för mig. Det har lockat och pockat med sin förgörande intensitet. Men viljan att överleva har varit starkare än alla andra instinkter tillsammans. Såklart hade jag kunnat spela mina kort smartare, inte ställt till det så mycket hela tiden, varit så envis och bråkig. Lagt huvudet på sned och med ett falskt leende tillskansat mig fördelar av olika slag, utan att uttrycka eller tycka något.

När Dominika Peczynski berättar om sitt liv liknar det inte något annat. De skyhöga topparna och bottendjupa dalarna. Från kärleken, skratten och friheten till sveken, tårarna och klavertrampen. Jag gör som jag vill är en naken berättelse om att till varje pris följa sin egen kompass, på sina egna villkor, oavsett vad alla runtomkring dig tycker. För oavsett hur krokig vägen kan bli, så kommer man ju fram sålänge man stannar kvar på den.