Inspirerad av de märkliga brev som finns bevarade från Galileo Galileis dotter till hennes far har Dava Sobel författat en levnadsteckning som genljuder av den store fysikerns röst.   Galileo Galilei (1564-1642) ville först gå i kloster, men greps av en forskariver som skulle göra honom till sin tids främste vetenskapsman. Av Galileis tre barn, alla med en kvinna som han aldrig gifte sig med, var det den äldsta dottern, nunnan Maria Celeste, som mest liknade honom i briljans, flit och känslighet och som blev hans förtrogna. Hennes kärleksfulla stöd och innerliga tillgivenhet blev den största styrkekällan under hans mest produktiva och orosmättade år. Breven från henne, som Dava Sobel mästerligt har vävt in i berättelsen, gör Galilei och hans livs dramatiska kollision mellan vetenskap och religion levande för oss som aldrig förr.    Dava Sobel var tidigare vetenskapsjournalist på The New York Times och skrev den internationella bästsäljaren Longitud som kom på svenska 1997.