LÄNKEN MELLAN MEDVETENHET OCH MINNE Tidigare har minnet av min barndom bestått av mycket få återberättade historier som likväl skulle kunna handla om någon annan. För mig har mitt liv till största del varit som en tjock dimma utan vidare klarhet. Fram till att jag var åtminstone 17-18 år gammal har jag svårt att minnas och förklara mina känslor och handlingar. Det är resultatet av en del ohälsosamma relationer men även en varaktig omedvetenhet. Två år av att sakta förlora en förälder, och därmed en del av mig själv, fick mig att börja skriva. Skrivandet förde i sin tur med sig medvetenheten och under vägens gång återfann jag förträngda minnen och känslor. Jag fann delar av mig själv som förklarade mer om vem jag är idag. Här i finns allt jag känner och allt jag någonsin har känt. Här i finns jag.