I april 2009 fyller Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti 120 år. Det bildades av några unga radikaler knappt 30 år gamla som nog inte visste vilken enorm samhälls-förändring de satte igång.
Socialdemokraterna har tappat hälften av medlemmarna på 20 år. Det är ett parti som gjort tre av sina fyra sämsta valresultat de sista fem valen och som har sett många av sina stolta rörelser och sociala reformer nedmonteras under 1990- och 2000-talet.
Sociademokraterna har alltid besjungit international(ism)en, men i verkligheten varit det kanske svenskaste av partier. Hur ska partiet tackla rasismen och den globala ekonomin? Hur ser partiet på de ökade klyftorna och revorna i välfärden? Har partiet något förhållande till kulturen och hur ser en socialdemokratisk vision ut i dag?
Vad tänker de som är lika unga som Branting, Danielsson och Sterky var när de bildade partiet? Vilket parti vill de ha? Vad är de besvikna på? Varför hatar eller älskar de partiet?

Vi bad skribenter, konstnärer och politiska aktivister författa sitt kravbrev, sin klago-skrift eller kärleksförklaring i ett brev till socialdemokratin.
Redaktör för boken är Daniel Suhonen, till vardags redaktör för SSU:s tidning Tvärdrag.