Sedan tidigt 1990-tal har Svenska kyrkan varit engagerad i arbete för att skapa större utrymme för samers kultur och erfarenheter i gudstjänster och övrigt församlingsliv. Vid konferensen Ságastallamat hösten 2011 framförde samiska representanter krav på att Svenska kyrkan skulle klarlägga och erkänna de oförrätter som kyrkan utsatt samerna för genom historien. Fördjupad kunskap om de övergrepp som förekommit från kyrkans sida ansågs vara en förutsättning för en fortsatt försoningsprocess. Svenska kyrkans teologiska kommitté initierade därför ett vetenskapligt dokumentationsprojekt som inleddes senhösten 2012. Syftet med projektet var att ge en allsidig belysning av hur samerna och deras kultur påverkats av kyrkans verksamhet, men fokus skulle ligga på det som varit problematiskt.
Antologin De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna redovisar resultat från ”Svenska kyrkan och samerna – ett vitboksprojekt”. I boken medverkar drygt trettio forskare med artiklar inom sina specialområden. Boken belyser kyrkans mission och undervisning bland samerna från medeltiden till 1900-talet. I särskilda artiklar specialstuderas hur kyrkan förhållit sig till samernas olika kulturella uttryck som jojken, trumman, nåjden, de heliga platserna, språket och namnskicket. I en sektion om kyrkan som myndighet behandlas hur kyrkan har avgränsat samerna som grupp i förhållande till näringsfång, ras och etnicitet samt hur kyrkan har hanterat frågor som samers fattigvård och samiska mänskliga kvarlevor. Inledningsvis redogörs för Svenska kyrkans förso- ningsarbete, som också placeras in i ett vidare sammanhang av nationella och internationella försoningsaktiviteter. Avslutningsvis presenteras hur relationerna mellan kyrkan och samerna har utformats i Norge och Finland samt inom de svenska frikyrkorna.
Med sina 35 texter utgör denna antologi en unik källa till kunskap om de historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna. Boken avser bilda underlag för en fortsatt försoningsprocess, men den kan även med fördel användas i akademisk undervisning och forskning.
Antologin har redigerats av Daniel Lindmark och Olle Sundström vid Umeå universitet. Lindmark är professor i kyrkohistoria och Sundström är docent i religionshistoria.