Mot slutet av 1990-talet hade populärmusik från Svedala blivit en världsprodukt. Sverige var, vid sidan av USA och Storbritannien, det land i världen som hade den största nettoexporten av musik. Grupper som ABBA på 1970-talet, Europe på 1980-talet samt Roxette under det tidiga 1990-talet banade väg för dessa framgångar. Ja, kanske går historien ännu längre tillbaka i tiden till svenska världsstjärnor som Jenny Lind och Jussi Björling.

Med stor kunskap beskriver och analyserar ekonomgeograferna vid Uppsala universitet Daniel Hallencreutz, Per Lundequist och Anders Malmberg hur en konkurrenskraftig musikindustri vuxit fram i Sverige. De tar sin utgångspunkt i klusterbegreppet och identifierar omgivningsfaktorer som haft särskild betydelse. De diskuterar också vilka generella näringspolitiska slutsatser som kan dras av det svenska musikundret.