Daniel Boyacioglu skriver en poesi som pulserar. I sin nya bok Det är inte hennes fel att jag skriver sämre närmar han sig ett mörkt förflutet från i ett lagom trassligt nu. Han skriver sig mot en framtid, om ett ljus - som det i systerns son.
Daniel Boyacioglu är även aktuell med ny cd i höst.
Min syster, höj ditt huvud lite
Min syster
kan du inte höja ditt huvud lite
med allt vad vi är.
Min syster
för allt som vi kan räkna som vårt
höj ditt huvud för min skull.
Min syster
dom är inte bättre än dig
dom når inte upp till dina knän,
dom är inte värda din tånagel
kan du inte höja ditt huvud lite.
Inget trycker ner dig
och dom som var här
kommer aldrig tillbaks.
Kommer dom tillbaka
står dom som hundar
och deras svans är lång.
Du ska inte svara på dom
du ska stå där och le,
den som öppnar sin mun efter skit
ska också få den fylld av det.
Och aldrig kan dom skada dig
inte så länge jag lever.
Kan du inte se det syster min
kan du inte höja ditt huvud lite.