Antologin behandlar en viktig del av mellansvenskt kulturliv från 1800-talets början till vår egen tid. Några exempel ur det rika innehållet:
Vissa av de verksamma personerna var under sin tid kända, men är nu bortglömda. Andra åter har alltid varit ganska okända men på sikt betytt åtskilligt.
Särskilt kvinnorna har varit och är viktiga inspiratörer och kulturbärare. Ofta har man glömt bort dem. I Flerstämmigt är de i majoritet.
Läsaren möter småskolans »fröknar« och de burgna stadsbornas »jungfrur«, hemslöjdens kvinnor och aktiva prästfruar. Men också i tid och rum så olika författare som Thekla Knös och Elsie Johansson.
Märta Tamm-Götlind for runt Uppland och föreläste om folkliv, medan konstpedagogen Marita Lindgren-Fridell utnyttjade både radio och TV men främst tidningar och utställningar i sin bildningsverksamhet.
Men också männens insatser fick betydelse.
Gösta Knutsson förde på trettiotalet in folkbildningen genom radions »allmänbildningstävlingar«. Eric Sahlström utvecklade nyckelharpan och satte in den i nya sammanhang. Sven Kjersén gjorde stora insatser för folkhögskolan, Karl Söderberg för skolan och kulturen.
Bokens tio författare har lång erfarenhet inom skilda områden av folkbildning.