Sista året är en bok med flera bottnar; vemod, längtan, otålighet och glädje. Det sista året då allt ställs på sin spets. På väg mot den oändliga friheten buren av minnen och hela det levda livet och en iver att äntligen leva fri, om inte den fysiska bräckligheten lägger hinder i vägen.
Huvudpersonen är en man som är inne på sitt sista år i yrkeslivet. Han bor ensam men har inget ensamt liv. Han har manliga bekanta av vardaglig karaktär. De kvinnliga kontakterna är ofta djupare, i vissa fall intima. Som många andra söker han någon slags fast relation. Eller gör han det? Det där att ständigt slitas mellan frihet och samhörighet. Boende i en mindre stad med ideologi och grundsyn på folk och samhälle som idag verkar bortgömd, förbisedd av etablissemanget. Och så denna irritation över yngre generationers famlande. De som ska ta hand om honom som gammal.
En man sysselsatt med att hinna med allt han borde ha gjort tio år tidigare. Han och bekanta lever, längtar och oroas på både underhållande och tragikomiska sätt.