»Vintern kom från ingenstans och snön föll tungt på gator och städer och landskap. Snön föll utan barmhärtighet på människor. Den föll på träd och djur. Snön ligger kvar och ingen kan leva ovan jord på grund av den. Jorden ligger öde och tom. Kanske vrider den sig inte längre runt solen. Kanske vrider sig månen inte längre runt jorden. Kanske har jorden och människan slungats ut ur planetsystemet, på drift. Vi försänktes i slummer och i den är vi halva människor. Nu har vi levt i underjorden i tjugofem år, ingen har tagit sig upp och överlevt. Det är nu också länge sedan någon försökte. Vi finner alla kraft att fortsätta leva på olika sätt.«

En värld dömd till undergång. Fyra människoöden, fyra röster.

Underjordarna är Claes-Magnus Bernsons debutroman.