Duellen var under äldre tid en form av privat hämnd och en ritual för upprättelse inom den svenska adeln. Genom sträng lagstiftning, de så kallade duellplakaten, försökte staten under 1600-talet utrota bruket av dueller som uttryck för den adliga ståndsideologin och hedersuppfattningen.
I denna bok utforskas den rättsliga hanteringen av duellbrott under stormaktsväldets slutskede. Genom analyser av lagtexter, rättsfall, prästers och rättslärdas skrifter samt anklagade duellanters brev och nådeansökningar, belyses hur det rättsliga samtalet om duellbrott speglade grundläggande kulturella normer och etiska värden; den världsbild och människosyn som utmärkte stormaktstidens samhälle. Gränsdragningen mellan rättfärdigt och orättfärdigt våld framträder på ett intressant vis i berättelserna om adelsmäns och officerares dueller samt den syn på manlighet som var intimt förknippad med den adliga äran.

Christopher Collstedt är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. Duellanten och rättvisan är hans doktorsavhandling.