Det här är historien om Waldemar Bergstrand. Han var den siste i Sverige som kunde försörja sig på pälsdjursfångst. Du får följa honom från fjällskogarna i Hotagen i norra Jämtland till det ensamma hårda slitet som trapper på de fria vidderna i det vidsträckta Kanada. Kunskaperna hemifrån Hotagen fick sin förfining i mötet med indianer och eskimåer. Där fick han erfarenheter som han hade användning för hela livet när han till exempel lärde svenska jägare att överlista mink och deltog i forskning kring bisam. Här får du lära dig både att göra upp en eld och att välja en bra plats för en trapperkoja. Och du får reda på varför det var perfekt att skjuta ett lodjur i snöstorm.
Han verkade hela livet för skonsamma fångstmetoder och konstruerade egna fällor. Från Kanada hade han med sig iskrypen som revolutionerat nätläggning på is.
Många har undrat om trapperlivet var farligt? Waldemar svarade: ”Du måste vara trygg i din egen förmåga att klara dig.” Mötet med en flock isbjörnar i trängt läge bekräftar förmågan, men gav honom mardrömmar hela livet. Fångstmannens vardag var att vittja, skrapa, tana och skydda fångsten från varg, björn och andra jägare.
Och du får veta varför han själv aldrig åt fisk fastän slädhundarna gick längre på kött än på fisk.
Många av bilderna från Kanada har Waldemar själv tagit med kameran han hade med från Sverige.
Författaren kommer från samma bygd som Waldemar.