Livsform t ex snigel av Catharina Ståhlgren

Detta är en berättelse om Mark och Elisabeth. Hon, en utbränd omplaceradlärare, får ett sammanbrott ett halvår efter sin lillasysters bortgång.När hon kommer hem från sjukhuset känner hon sig inte redo för livet, utan nakenoch hudlös. ”Allt levande behöver ha ett dis eller annat fuktigt hölje omkring sig. Jorden måste ha atmosfären. Tomatkärnan sin glatta dräkt.” Hon tar promenader i Slottsskogen där hon möter Mark som har tappat sin livsdröm. Han får syn på Elisabeth när hon kommer till caféet där han arbetar och han börjar fundera på att locka henne till sig. Han bär också på ett förflutet.
Berättelsen handlar om hur hård och begränsande livsformen man tilldelatsär, att befinna sig i en kropp som kan lida och om att söka något när markensviktar. Den handlar mycket om gränserna mellan magiskt tänkande, bön ochbesvärjelse och om att vilja vara behövd. Det är också en berättelse om förlåtelse.


Catharina skriver mycket om människans litenhet i existensen utan att ha några färdiga svar. För henne är förnimmelsen litteraturens minsta beståndsdel och det känns viktigt att kunna gestalta den så precist som möjligt. Hon är en skrivande och målande kvinna, utbildad jurist, som bor med min familj omväxlande i Göteborg och på en ö i Bohuslän.