Publiken är samlad. Stolarna i aulan skrapar. Barnen väntar nervöst bakom ridån. Hagsätraskolans julspel ska strax börja och elvaårige Jim klädd i brun pyjamas och ett par fåniga pappersöron ska snart, alldeles opåkallat och oväntat, placera händerna som en liten megafon framför munnen och ge upp ett naturtroget och fulländat åsneskri som kommer att forma honom för all framtid.

Jims oanade talang ger honom en ny plats i skolgårdshierarkin, men den får honom också att inse att skriet är det enda han har. Medan vännerna redan har framtiden utstakad Mats ska bli journalist och förändra världen, Erik ska bli rockstjärna är det mer oklart vad Jim ska göra. Vardagen slätar ut hans känslor och drömmar men någon gång måste man bli en egen person också. Kan ett åsneskri bli livets enda ventil eller går det att bryta upp och börja om? Är man för alltid fast i rollen man en gång fick?

Caroline Hainers roman om Jim är en finstämd, vemodig och rolig uppväxtskildring om ett liv i utkanten, en hommage till en plats och en berättelse full av längtan.

"Det är helt enkelt en underbar bok: stark om det till synes svaga, precis om det till synes vaga. Läs den eftertänksamt. Och sedan gärna en gång till."
Svenska Dagbladet

"Personerna skildras med lågmäld och mild humor, med lika mycket värme som respekt och Hagsätra, barndomslandet, beskrivs med säker blick för stadsdelens egenart och ett par nävar vemod."
Arbetarbladet

"Åsneprinsen är en lågmäld roman, men som faktiskt till sist handlar om det stora i att våga. Att drömma. Att våga drömma. Och den får mig att gråta lite."
SR

"Ett sista skrik från folkhemmets bakgård."
Expressen