Den sydafrikanske författaren J. M. Coetzee, nobelpristagare 2003, är
en komplex författare som räknas till en av samtidens största. Han har
en unik politisk hållning i sina romaner och vägrar konsekvent att ge
några enkla lösningar, istället drar han in läsaren och tvingar henne att
bli delaktig i verkens problematik. I denna studie, den första
avhandlingen på svenska om Coetzees fiktion, analyserar Carolina Ignell
sex romaner: In the Heart of the Country (1977), Waiting for the
Barbarians (1980), Age of Iron (1990), Disgrace (1999), Diary of a Bad
Year (2007) och Summertime (2009).
Romanerna gestaltar alla hur fruktbärande möten är omöjliga och Ignell
belyser orsakerna utifrån fyra postkoloniala aspekter: det opålitliga
språket, Jagets relation till den Andre, att skriva emot och
huvudpersonernas upplevelser av skam och skuld. Gemensamt för
romanerna är att deras protagonister känner sig kluvna inför det
samhälle de tillhör.
Carolina Ignell är gymnasielärare och litteraturvetare knuten till Språkoch
litteraturcentrum vid Lunds universitet.